Docent Ralf Sundberg kommenterar

Ny blogg

SamhälleSkapad av Ralf Sundberg ons, april 09, 2014 16:33:06
Har nu övergått till ett nytt bloggformat och publicerar därför mina inlägg på denna nya adress: ralfsundberg.se . Välkommen dit!

• Kommentarer(0)//blogg.ralfsundberg.se/#post20

Tror du på Mephistofeles?

DiabetesSkapad av Ralf Sundberg fre, januari 17, 2014 17:21:21

Det sägs att djävulen kan visa sig i olika skepnader. En av dem är Mefistofeles, en arketyp från tysk folklore, som Goethe målande beskrev i Dr Faust. Om han finns? Så klart att han gör. Jag har ju själv mött honom.

Låt oss gå tillbaka i tiden, närmare bestäm till våren 2008. Professorn hade enträget bett mig om ett nytt möte.

Fyra månader tidigare hade han närmat sig mig med ett mycket inviterande leende i vimlet efter en spännande debatt, om vad människor med diabetes mår bäst av att äta. Mannen var slank, klädd i en grå välsittande kostym, åldern var obestämbar någonstans mellan 60 och 70. Han presenterade sig, och namnet var ingalunda okänt för mig, tvärtom. Vi måste träffas och prata, sa han, och plötsligt fick hans leende ansiktsuttryck ett drag, som på något sätt verkade bekant. Jag förhöll mig, som jag minns det ganska avvaktande, väl medveten om hans som jag trodde ”lilla” sidouppdrag för en stiftelse, som finansierar näringsforskning. Jag hade då ännu ingen aning om, hur stor han var i vissa kretsar. Anledningen till att jag hade hamnat där på Läkarstämman, var att företräda läkarkollegor och forskare, som kommit fram till att diabetiker ska avstå från socker och minska på stärkelsen i kosten, precis som läkare lärde ut förr. Jag fäktades tappert för att krossa sockerskålen.

Att diabetiker måste undvika socker och dra ner på kolhydraterna var självklart fram till mitten av 80-talet. Det råder ingen tvekan om det. Jag visste, eftersom ett av mina första sommarjobb som medicine kandidat ett årtionde innan kostråden ändrades var på en diabetesmottagning. En av diabetesläkarens främsta uppgifter på den tiden, när det knappt fanns mer än en handfull dietister, var att bevaka att patienterna åt rätt. Socker var absolut bannlyst. Max en potatis på tallriken, men gärna fett. Detta framgår också klart av äldre medicinsk litteratur.

Men vid 80-talets mitt hände något. Så här i efterhand kan jag föreställa mig det som om Mefistofeles plötsligt uppenbarade sig för en mängd unga läkare i karriären på en och samma gång. Vill du bli forskare? Vill du få framgång? Vill du få allt i livet du önskar dig? Signera här tack!

Och framgång följde dem. De disputerade och blev promoverade, blev ledamöter i nutritionskommittéer, fick lönsamma extraknäck och professorstitlar.

Låt oss ta fallet Jim Mann. Efter sitt första vetenskapliga arbete på uppdrag åt sockerindustrin i Sydafrika, som visade att det är lättare att gå ned i vikt om man undviker socker, befann han sig som genom ett trollslag vid Oxford-universitet. Han förväntades där göra några studier som visar att diabetiker utan problem kan äta mer kolhydrater och, ja varför inte socker? Studierna riggades genom att lära de nyblivna diabetikerna att glass och sötad konserverad frukt hörde till en traditionell lågkolhydratdiet, medan de som skulle lära sig den nya högkolhydratkosten fick låta bli sockret, det som är den enskilt starkaste faktorn för att framkalla sjukdomen hos de som har anlag. Inte förvånande togs studierna in i de finaste tidskrifterna, trots tydliga brister i metodik och felaktigt dragna slutsatser. Mefistofeles var nämligen i görningen lite varstans. Så gick karriären vidare till uppdrag som FN- och WHO-expert. För att inte tala om posten som ordförande i den expertgrupp som bestämmer riktlinjerna för kostråd till diabetiker i Europa med uppdraget att tona ner hälsofaran med socker.

Samma diaboliska uppenbarelse fick nog Dr Walther H. Glinsmann, som fick uppdraget av amerikanska Food and Drug Administration att undersöka om socker är en hälsofara. För att göra en lång historia något kortare – 215 sidor om än med så få referenser som 51 -, lyckades han med konststycket att med själva textmassans storlek dölja vetenskapen, genom att göra eventuella läsare utmattade. Denna FDA-rapport uppskattades och citerades mycket. Det gick även honom mycket väl, och idag visar han sig vara betald expert åt producenterna av High Fructose Corn Syrup.

Att Mefistofeles dök upp hos American Diabetes Association behöver vi inte tvivla på heller. Denna organisation gynnas ju av att fler behöver en diabetesläkare snarare än färre. Raden av sponsorer från livsmedels- och läkemedelsindustrin är nu närmast oändlig.

Med så många själar i sitt våld är det inte underligt att mörkrets herre lyckades förvrida människorna. Att kloka forskare rev itu kontraktsförslagen hade ingen effekt. Som exempelvis professor Gerald Reaven och hans forskargrupp som livligt protesterade med valida vetenskapliga argument. Det gick som det gick. Slaget var redan på förhand avgjort.

Så har det gått som det gått. Fetmaepidemin har antagit enorma proportioner, diabetesförekomsten förväntas stiga och Coca- Colas och läkemedelsindustrins aktieägare gläder sig.

För att återgå till historiens början. Så möttes vi då denna vårkväll för snart sex år sedan. Först efteråt förstod jag att även jag haft besök av en av Mefistofeles tjänare. Han försökte fresta mig och var ute efter min själ. Det är bara en sak jag grämer mig över när jag nu ser tillbaka på vårt möte. Det hade varit så mycket roligare och denna saga så mycket bättre, om jag hade fått se hela kontraktet och inte bara anat mig till de första raderna.

Ralf Sundberg, docent, och författare till boken Forskningsfusket

• Kommentarer(9)//blogg.ralfsundberg.se/#post19

Epihealth – funderingar kring epidemiologi

NutritionSkapad av Ralf Sundberg sön, december 15, 2013 17:49:04

Häromåret fick jag med posten ett stort kuvert innehållande en inbjudan att delta i en ny forskningsstudie. Broschyren återfinns här om du vill se den: https://www.epihealth.se/PageFiles/655/Epihealth%20informationsbroschyr%20final%20version%20111206.pdf

Det var alltså frågan om en inbjudan till en omfattande hälsoundersökning, innefattande bl.a. EKG, minnestest, blodsocker, blodfetter, lungfunktionstest och blodtryck. Helt gratis! Vem skulle inte nappa på det? Som motprestation fordrades i stort sett endast att jag fyller i ett formulär om mina mat- och motionsvanor. Dessutom utlovades att forskarna därefter, om jag inte själv ångrar mig, följer uppgifter om mig i diverse dataregister jag framledes skulle kunna hamna i beroende på sjukdomar jag utvecklar över åren inklusive vad det kommer att gissas vad jag dött av. För numera obduceras döda ytterst sällan så de uppgifter om vad jag dött av kommer någon läkare att gissa sig till. Kanske med ledning av nämnda register.

Epihealth är alltså en epidemiologisk studie som syftar till att bättre kartlägga samband mellan livsstil och sjukdomar. Sådana här studier har gjorts sedan början av 50-talet. Den äldsta gjordes i Framingham, en småstad utanför Boston där en stor del av stadens invånare, närmare bestämt 5127 individer undersöktes på liknande sätt som nu planeras i Epihealth (1). Långt mer än hundra publikationer har kommit från Framingham, framförallt om samband mellan olika livsstilsfaktorer, blodprov EKG och risken att få hjärtinfarkt och risken att dö i denna sjukdom. Exempelvis kunde man redan 1956 påvisa ett visst samband mellan kolesterolvärdet hos män och risken att få infarkt (2). Emellertid, när man följt populationen i 30 års tid fanns inget samband mellan kolesterolvärdet och risken att dö i hjärtinfarkt (3). Tvärtom, bland de individer där kolesterolvärdet minskat de sista 15 åren var dödligheten i infarkt och generellt högre. Men ett par år senare publicerar man en ny rapport och denna gång handlar det inte om risken att dö av infarkt utan risken att få en. Och se, här påvisar man en kraftigt ökad risk att få infarkt om man har högt kolesterol. Underligt, eller hur? Högt kolesterol ökar inte risken att dö av infarkt, bara att få en. Och det är just denna paradox som illustrerar problemet med den här typen av studier. För det första, om försökspersonerna tar del av sina resultat av testerna ändrar de ju sitt beteende. Inte nödvändigtvis i en hälsosam riktning. De som oroades av sina kolesterolvärden i Framingham ändrade sannolikt matvanorna i riktning mot hälsovådliga oljor och margariner, vilket ökade deras dödlighet. Ändrade de inte matvanorna sökte de åtminstone sjukvården oftare när de var oroliga för hjärtat, vilket resulterade i fler infarktdiagnoser.

Epihealth gör nu om precis samma misstag. De undersökta får ta del av resultaten. Så här skriver man: ”Inom 3 veckor efter ditt besök på EpiHealth testcenter kommer en skriftlig sammanfattning av dina resultat finnas tillgängligt på din personliga hemsida på www.epihealth.se eller om så önskas skickas detta hem till dig via vanlig post. Om vi hittar någon mindre avvikelse, t ex ett måttligt högt blodtryck eller förhöjda blodfetter, kommer vi att kommentera detta och eventuellt be dig uppsöka din husläkare för vidare omhändertagande. Om vi hittar något mycket alarmerande kommer vi att kontakta dig omgående.”

Med andra ord: Forskarnas fördomar kommer att påverka resultaten precis som i Framingham.

Ett annat färskt exempel handlar om den kända studien Nurses Health Study. Ledaren för studien, professor Walter Willett har ekonomiska förbindelser med Valnötsodlarna i Kalifornien. Så han ställer alltid frågor om valnötskonsumtionen i de frågeformulär som skickas ut med regelbundna mellanrum. För varje gång han rapporterar något positivt om valnötter uppger de kvinnor som ingår i studien som har god hälsa att de äter valnötter. Nu senast påstås valnötter skydda mot typ 2 diabetes (5), hur nu det skulle gå till. Enda möjligheten skulle vara om valnötskonsumenter äter mindre socker, som är den verkliga boven.

Jag menar att denna typ av studier är helt meningslösa, eftersom de inte lär oss något om riskfaktorerna för sjukdom. De bara förstärker de fördomar som allmänhet och forskare redan har.

Referenser

1. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1525365/pdf/amjphnation00421-0020.pdf

2. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1550985/pdf/amjphnation01096-0007.pdf

3. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3560398

4. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2523187

5.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3738245/

• Kommentarer(3)//blogg.ralfsundberg.se/#post18

Finns det en länk mellan s.k. rött kött och hjärtsjukdom?

NutritionSkapad av Ralf Sundberg tis, april 09, 2013 17:24:52
Igår kom nyheten via BBC, att forskare nu funnit länken mellan rött kött och kranskärlssjukdom i hjärtat.

Påståendena kommer från en översiktsartikel, e-publicerad i Nature Medicine, med ett imponerande författargarnityr inkluderande bl.a. Ronald M Krauss.

Denne fettforskningens gigant är mest känd för att ha visat att det är bara små täta LDL-partiklar som är associerade med hjärtkärlsjukdom. Han har också visat att konsumtion av mättade fettsyror minskar förekomsten av denna typ av av partiklar, medan sockerkonsumtion ökar den. I själva verket beror minskningen i storlek och därmed den möjliga farligheten av LDL, denna viktiga transportör på att det förelåg relativ brist på kolesterol i levern när de bildades.

Åter till den nu aktuella översiktsartikeln. Det påstås att mikrober i tarmen omvandlar l-karnitin, ett livsviktigt ämne som våra mitokondrier, muskler, nerver och hjärtan är beroende av, och som naturligtvis finns i kött från andra djur till trimethylamine-N-oxide (TMAO). Detta ämne, en gas, påstås påverka lipidmetabolismen på multipla sätt så att kolesterolet ökar och våra artärer täpps till enligt pressmeddelandet från Cleveland Clinics http://www.eurekalert.org/pub_releases/2013-04/cc-ccr040513.php

Länk till artikeln finns här: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23563705

Naturligtvis handlar detta om rena spekulationer, dessutom på mycket lösa grunder.

TMAO har multipla biologiska effekter enligt 139 publikationer listade på PubMed. Påverkar proteinveckning bland annat. Men en sökning på TMAO och cholesterol ger endast 7 träffar, varav endast ett arbete skulle ha kunnat ha relevans, där makaker matats med med en högfetts-högkolesteroldiet. Jag har bara läst abstract. Men vis av rått- och musforskning vet jag att sådana här dieter endast fördrages hos dessa djur om de är rejält sockrade.

Vidare. Hos människan ser man en ökning av karnitin i blodet hos hjärtsjuka personer. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22622056. Författarna vill därför göra gällande att detta orsakats av rött kött. Jag menar att det är troligare socker som orsakar förändringar i karnitinpoolen.

Så här är det nämligen. Hjärtmuskulaturen föredrar fria fettsyror och ketoner som bränsle framför glukos. Den vanliga muskulaturen bränner normalt glukos först eftersom höga glukosnivåer i blodet är skadliga, därefter fettsyror.

Karnitin har i uppgift att transportera in långa fettsyror i mitokondrierna, cellernas kraftverk. Om ditt huvudsakliga bränsle är glukos, därför att du äter för mycket socker och snabba kolhydrater, får du höga nivåer av insulin. Detta hormon stoppar frisättningen av fettsyror från din fettväv, lagrar istället fett och stoppar användningen av fettsyror i musklerna. Faktum är att det karnitin som då strömmar ut från muskulaturen i hög grad är bundet till fettsyror som palmitat, vars nivåer stiger vid insulinresistens, alltså begynnande diabetes typ II. Allt talar således för att förhöjda karnitinnivåer är kopplat till för hög sockerkonsumtion.

Som vanligt förhastade slutsatser. Som basuneras ut för att de är politiskt korrekta för livsmedels- och läkemedelsindustrin samt för den nu aktuella globala jordbrukspolitiken.

Vill du veta sanningen om hur viktigt karnitin är för vår ämnesomsättning, läs här:

Translating the basic knowledge of mitochondrial functions to metabolic therapy: role of L-carnitine

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3590819/

• Kommentarer(9)//blogg.ralfsundberg.se/#post17

Ny artikel av Zoe Harcombe

NutritionSkapad av Ralf Sundberg tis, mars 19, 2013 18:18:39
Min vän Zoe Harcombe tillhör de mest aktiva bloggarna i Storbritannien inom paleokost/ low carb. Här en länk till en nypublicerad artikel om problemen med de nuvarande kostråden. Här förklaras varför industriellt processad mat på olika sätt leder till sämre hälsa, bland annat på grund av tillsatt socker och fleromättade växtoljor.

http://www.scirp.org/journal/PaperDownload.aspx?paperID=28741

• Kommentarer(1)//blogg.ralfsundberg.se/#post16

Kardiovaskulär prevention och ”livsstilsmottagningar”

SamhälleSkapad av Ralf Sundberg tis, mars 19, 2013 16:18:05

För att ytterligare befästa myten om att kolesterol skulle vara farligt har framförallt läkemedelsbolaget Pfizer satsat marknadsföringsmedel på att inrätta professurer vid många universitet, och särskilt då i ämnet kardiovaskulär prevention, som innebär förebyggande behandling mot hjärtkärlsjukdom. Detta initiativ uppskattas säkert av många universitet och sjukvårdshuvudmän, eftersom det innebär ett tillskott till budgeten, men syftet bakom satsningen är förstås att Pfizer vill sälja mer läkemedel. Förfarandet tjänar ytterligare ett syfte. De personer som tacksamt tar emot dessa professorstitlar som de annars knappast varit kvalificerade för och dessutom får sin verksamhet finansierad av Pfizer hamnar i en beroendeställning. Därför ser de det sedan som sin uppgift att stå upp för kolesterolhypotesen, när denna kritiseras av mer seriösa forskare.. Med en professorstitel kan dessa personer sedan röra sig självsäkert i media och få tilltro till nästan vad de säger, eftersom media så gott som alltid intar en beundrande attityd och tilldelar professorer expertroller även i frågor som ligger lite vid sidan om professorns egentliga ämne. För när en professor säger något obegripligt, tolkas detta bara som att det som sägs är alltför svårt för vanliga människor att förstå, och inte som det många gånger borde: Att det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.

Den 7 januari 2008 invigdes en så kallad livsstilsmottagning vid Sveriges mest prestigefyllda medicinska institution, nämligen Karolinska institutet. Professor i kardiovaskulär prevention vid denna är allmänläkaren Mai-Lis Hellénius, som utnämndes 30 oktober 2007. Bland sina övriga meriter kan Hellénius räkna att hon sitter i Swedish Nutrition Foundations (SNF) forskningsråd. SNF har tidigare bidragit till att finansiera hennes forskning. Dessutom sitter hon i Livsmedelsverkets expertgrupp för kostfrågor, tillsammans med sin make Tommy Cederholm, som är professor i nutrition i Uppsala och dessutom styrelseledamot i SNF. Professor Hellénius verksamhet vid Karolinska universitetssjukhuset beskrivs på sjukhusets hemsida så här:

” i form av gruppträffar kommer livsstilsmottagningen att arbeta med patienternas fysiska aktivitet, matvanor, nikotin- och alkoholbruk samt stress. Före och efter "livsstilskursen" kontrolleras patienternas vikt, midjemått (bukfetma), blodtryck, blodfetter, blodsocker och livskvalitet (inklusive mat- och motionsvanor). Livsstilsmottagningen ska sträva efter att lyfta fram det friska och lusten i att röra sig och att äta både gott och bra.

Många studier visar att sjukvården kan bli mycket bättre på att behandla bakomliggande faktorer till hjärt- och kärlsjukdom – det vill säga höga blodfetter, högt blodtryck, högt blodsocker, okänslighet för insulin, övervikt, bukfetma, med mera. Alla dessa faktorer är starkt kopplade till vår livsstil.

I svenska och internationella dokument har livsstilen numera en central plats både vad gäller att förebygga och att behandla hjärt- och kärlsjukdomar. Den vetenskapliga grunden är god, men fortfarande satsas förhållandevis lite på detta. Enligt nya svenska hälsoekonomiska studier kan satsning på livsstilsarbete dessutom innebära en ekonomisk besparing för vården. Livsstilsmottagningen stöds av externa projektmedel från läkemedelsföretaget Pfizer.”

Eftersom Pfizer säljer läkemedel som sänker kolesterol , högt blodtryck och blodsockret vid diabetes, läkemedel för rökavvänjning och för sexuell lust (Viagra), kan denna mottagning sägas vara ett mycket illustrativt exempel på hur läkemedelsföretag genom denna typ av partnerskap med ett känt universitetssjukhus funnit ett kreativt och samtidigt diskret sätt att marknadsföra sina produkter.

Mottagningen marknadsför en livsstil med fettsnål mat, som på sikt faktiskt ökar risken för just de sjukdomar Pfizers läkemedel självklart inte botar men ändå används för oftast under resten av livet hos de som fått diagnoserna. Eftersom professor Hellénius egen forskning visat att minskat fettintag hos medelålders män gav mindre midjemått används denna som exempel i mottagningens livsstilsinformation. Ja, de män som undersöktes vid Sollentuna vårdcentral som åt 3-4 skivor mindre ost om dagen motsvarande en minskning på 10 gram fett eller 90 kalorier från fett hade verkligen 1,3 cm mindre midjemått efter ett halvår i Hellénius studie. En centimeter är emellertid så lite att det ryms inom marginalen för mätfel och därför är ju hälsoeffekten i ärlighetens namn noll av ett sådant så kallat livsstilsråd. Att vi numera vet från större och bättre genomförda studier över längre tid att fettsnål kost ger försämrade blodfetter och på sikt ökar viktuppgången och diabetesrisken låter professor Hellénius förstås bli att berätta, när Pfizers professionella marknadsförare ordnar intervjuer med media. Som exempel kan nämnas artikeln ” Livsstilsarbete vinner terräng” i tidskriften Praktikan från vårdföretaget Praktikertjänst där jag är anställd. Där minskar dessutom midjemåttet hos de medelålders männen i hennes studie till imponerande två centimeter istället för en. Och det var ju nästan sant. Professorer som lärt sig konsten att nästan säga sanningen, men inte hela sanningen är förstås drömmen för de kommersiella krafter som har dem i sitt grepp.

Pfizer tog initiativ till att starta en livsstilsmottagning i Vetlanda i samarbete med Jönköpings läns landsting. Den invigdes i oktober 2008, och i samband med detta föreläste just professor Hellénius. På Pfizers hemsida kan man läsa hur denna mottagning fungerar:

” – Det övergripande syftet är att all personal på Vetlanda vårdcentral ska bidra till en starkare hälsoorientering och således till en effektivare hälso- och sjukvård, säger Marie [Rooth, projektledare].
Livsstilsmottagningen är ett verktyg och stöd till övriga professioner för att förverkliga detta. Enligt nya rekommendationer ska livsstilsförändringar alltid ingå som en del av behandling vid vissa diagnoser som exempelvis hypertoni [högt blodtryck]. Nu har vi en organisation som på ett bättre sätt följer upp resultaten. Sjuksköterskorna ser till att målvärden uppnås genom att stödja patienten till livsstilsförändringar samt ansvarar för titrering av läkemedel (hypertoni, hjärtsvikt, diabetes, hyperlipidemi).

– I det nationella kvalitetsregistret för diabetiker (NDR) kan vi se att vår enhets resultat förbättrats, avseende målblodtryck med upp till 10 procent på bara tre månader. Det visar på en stor potential till förbättring när man jobbar strukturerat.”

”Titrering av läkemedel”, det vill säga utprovning och dosering utförs således av sjuksköterskor i stället för av läkare i Vetlanda. Dessa sjuksköterskor har specialutbildats av läkemedelsbolaget Pfizer i att följa behandlingsrekommendationer från expertgrupper, och fördelen med detta är att dessa genom en lägre utbildningsnivå saknar den skepticism och de bromsar som läkare har med sig från sin grundutbildning där ämnen som fysiologi och biokemi ingår. Sjuksköterskorna har dessutom bättre träning i att följa direktiv uppifrån. Det vore också underligt om det inte skulle vara just Pfizers läkemedel som i första hand används, eftersom dessa nu är det som man i Vetlanda associerar till när man tänker på livsstil, förutom mat och motion. Och det handlar inte bara om enstaka mediciner utan läkemedel för högt blodtryck, hjärtsvikt, diabetes och kolesterolsänkande statiner. Så sparas det värdefull tid och Vetlandaläkarna kan därför i lugn och ro ägna sig åt viktigare uppgifter än patienterna, som exempelvis administration, personalmöten och kontemplation över senaste golfrundorna.

Just nu planerar Mai-Lis Hellenius för en utbildning om fetter, den så kallade Fettskolan som är ett samarbetsprojekt mellan Stockolms Läns Landsting och Livstilsmottagningen (läs Pfizer). Gud bevare oss! Det alltmer långtgående korporativistiska samarbetet mellan vår offentligfinansierade sjukvård och kommersiella krafter går för långt. Stackars kollegor i sjukvården som kommer att vilseledas och stackars deras patienter.

• Kommentarer(5)//blogg.ralfsundberg.se/#post15

Multivitamintillskott förbättrar upplevd energi och stämningsläge

NutritionSkapad av Ralf Sundberg sön, december 16, 2012 09:36:23
Sedan mer än ett decennium använder vi begreppet evidensbaserad medicin. Begreppet innebär att föratt en behandling skall rekommenderas, bör den ha genomgått en vetenskaplig utvärdering. Det finns olika grader av evidens beroende på vilken typ av studier som utvärderat metoden ifråga. Högst evidensgrad har kontrollerade randomiserade studier, det vill säga studier där exempelvis ett läkemedel jämförts med en verkningslös "dummy", det vill säga placebo eller "sockerpiller", på ett sådant sätt att varken forskare eller patient vet vilket patienten fått förrän studien avslutats.

Idag publicerades en sådan studie av någorlunda hög kvalitet i Nutrition Journal http://www.nutritionj.com/content/pdf/1475-2891-11-110.pdf

med titeln "Participant experiences from chronic administration of a multivitamin versus

placebo on subjective health and wellbeing: a double-blind qualitative analysis

of a randomised controlled trial". Studien har tillkommit genom ett samarbete mellan tre universitet på Nya Zeeland och National Institute of Integrative Medicine i Hawthorn, Australien.

182 deltagare enrollerades och lottades till att antingen få ett kosttillskott med vitaminer, mineraler och örter, däribland gingko biloba och ginseng, eller placebo. 114 fullföljde studien, som pågick 16 veckor, som med hjälp av skattningsskalor utvärderade bland annat upplevd energinivå och stämningsläge. Utöver detta djupintervjuades försökspersonerna om hur de upplevt behandlingen. 15,1% av de som erhöll aktiv substans rapporterade förbättrad energinivå och stämningsläge, vilket var signifikant, p=0,027.

Det bör knappast förvåna att kosttillskott har positiva effekter på parametrar som just upplevd energi och stämningsläge. Cellernas maskineri är beroende av optimal tillförsel av i synnerhet mineraler och spårämnen för att enzymerna skall vara funktionella. En svaghet i studien är dock att den inte ger möjlighet att utvärdera huruvida detta förklarar resultaten, eller om det är stimulantia som ginseng och gingko biloba som utövat den största effekten.

Ett är dock säkert, att rekommendera kosttillskott som dessa, kan nu inte längre påstås sakna vetenskaplig evidens.

• Kommentarer(1)//blogg.ralfsundberg.se/#post14

Socker är ett gift

NutritionSkapad av Ralf Sundberg lör, juni 30, 2012 10:02:45
Allt fler forskare och och en allt större del av allmänheten börjar inse att socker kanske är vårt största hälsoproblem.

Alla kolhydrater är nämligen inte lika. Framförallt är det skillnad mellan glukos och fruktos.

De svenska forskarna Folke Lindgärde, Bengt Vessby och Bo Ahren undersökte kostvanor hos kvinnor hos ett sydamerikanskt naturfolk och jämförde med en grupp indiankvinnor som levde i slummen i Lima. Båda grupperna åt mestadels kolhydrater och så extremt lite fett som 20 % av kalorierna. Medan de indiankvinnor som inte exponerats för jordbrukssamhällets produkter varken blev feta eller utvecklade diabetes, så hade de fattiga kvinnor som åt den moderna kosten en mycket hög förekomst av bukfetma och diabetes, något som ökade trots att de efter fem års observation minskat något i vikt.

I ena fallet ger en fettsnål kolhydratrik kost inte metabola syndromet och diabetes, i det andra fallet ses en fullständig explosion.

Enda förklaringen måste vara att kolhydratkällorna inte var densamma. Naturfolket åt varken spannmål eller socker.

Vad gäller spannmål vet vi att dagens vete inte är detsamma som det som din mor eller mormor bakade med för trettio år sedan. Proteinhalten är väsentligt lägre och stärkelseinnehållet är högre, varför nivåerna av det fettbildande hormonet insulin blir högre av det bröd som bakas idag. Men även glutenproteinerna har förändrats av den omfattande växtförädlingen, något som lett till att glutenintolerans blivit dubbelt så vanligt i befolkningen. Glutenintolerans är sannolikt bara toppen på isberget. Mycket tyder på att dagens gluten har negativa hälsoeffekter på långt fler människor genom att vara inflammationsdrivande.

Sockerarten fruktos kanske dock är det största hälsoproblemet. Många luras av att fruktos inte höjer blodsockret, alltså blodglukos och därmed har ett lågt GI, men det är tyvärr en överförenkling som missar det väsentliga. När vi äter socker höjs nämligen blodets halt av fruktos. Denna sockerart är sju gånger mer reaktiv än glukos och bildar så kallade Advanced Glycaemic End products genom att förena sig med proteiner, vilka därmed inte fungerar optimalt i sina olika biologiska uppgifter. Att vi glömt bort fruktos beror på att vi inte rutinmässigt mäter det!

I videoinslaget här http://www.youtube.com/watch?v=sXhKQEdIDa0

kan du lära dig mycket om varför fruktos bör betraktas som ett gift som långsamt försämrar vår hälsa.

• Kommentarer(5)//blogg.ralfsundberg.se/#post13