Docent Ralf Sundberg kommenterar

Docent Ralf Sundberg kommenterar

Om denna blogg

I boken "Forskningsfusket" visas hur dagens kostråd kom att formas som ett resultat av de samhällsförhållanden och den vetenskapssyn som rådde efter andra världskrigets slut, då kunskapen om fetternas och kolesterolets roll för cellers funktion till stor del var okänd. Med nya forskningsrön inom läran om fetter, lipidomics, är ett paradigmskifte på gång inom näringslära och medicin. Här kan du följa händelseutvecklingen och debatten.

Dör man av rött kött nu?

NutritionSkapad av Ralf Sundberg ons, mars 14, 2012 19:10:48
Drevet mot människans ursprungliga kostvanor fortsätter. Det senaste skrämskottet kom nu igår, då data från två studier slogs samman av gruppen kring Harvardforskarna Frank B Hu och Walter Willett, och publicerades i Archives of Internal Medicine.

Artikeln finns att läsa här: http://archinte.ama-assn.org/cgi/reprint/archinternmed.2011.2287

Redan innan artikeln ens fanns tillgänglig att läsa för oss forskare var pressen förberedd för att framföra det skrämmande budskapet: Du dör i förtid av rött kött i cancer, kärlsjukdom eller på annat sätt.

Men hur stor var riskökningen? Man räknade fram att den femtedel av de studerade personerna som åt mest kött hade 20 till 30 procent högre dödlighet. Det låter ju förfärligt skrämmande om man inte är van vid att granska sådana här studier men för den vane är det ingalunda imponerande. När man dessutom tittar på hur många som dog under studiens gång var dödligheten mycket låg. Faktum är att riskökningar av den här storleksordningen sällan beror på det som forskarna vill få oss att tro utan på annat som man bortsett från. I denna studien var det så att de som åt mest rött kött rökte mer, drack mer, motionerade mindre och åt mycket mer kalorier totalt. Det finns därför ingen anledning att låta sig skrämmas.

Hu och Willlett har gång på gång kommit fram till liknande slutsatser ur sina material, men oftast då för en diagnos i taget. Budskapet de framför ligger väl i linje med vad livsmedelsindustrin och jordbrukpolitikerna vill. Kött är dyrt. Det kräver större arbetsinsatser av människor och vinstmarginalen är låg.

Låt oss fråga oss vad rött kött är för något. I biologin talar vi om röd muskulatur och vit muskulatur. Röd muskulatur innehåller järn i ett ämne som heter myoglobin, och det gör muskulaturen mer uthållig. Röd muskulatur har fåglar i låren, medan vingarna är vit muskulatur. Den vita klarar snabbare och mer explosivt arbete och finns således i fåglars vingar, och krokodiler som använder sin starka kropp endast när de explosivt attackerar sitt byte har således vit muskulatur.

Men de här näringsforskarna bryr sig inte om biologiska definitioner. De har hittat på sin egen. Rött kött kommer från lamm, nötkreatur och gris. Även om det rör sig om rött kött från kycklinglår eller struts är det inte rött kött enligt deras definition.

Nå vad är det då som skulle vara skadligt i så kallat rött kött? Det har dessa forskare ingen aning om.

Finns det då någon skillnad mellan fågel och så kallat rött kött enligt denna icke biologiska definition som skulle kunna förklara varför?

Alla är varmblodiga och innehåller därför ungefär lika långa fettsyror och ungefär samma fördelning mellan mättade, omättade och fleromättade.

Idisslare har visserligen delvis annorlunda fettsyresammansättning och innehåller även fettsyror med udda kolatomer, men det har ju inte gris, så detta kan inte vara skillnaden vi söker.

Vad gäller balansen omega-6/omega-3 kan det inte finnas någon skillnad om djuren får samma foder. Detta består huvudsakligen av majs och vete numera. Möjligen kan man tänka sig att kyckling här i Sverige när de fick fiskmjöl och kycklingen inte smakade kyckling hade lite mer omega-3 från havet, men detta tror jag inte varit fallet i USA.

Är det då proteinet som skiljer djuren åt? Nej, det finns inga skillnader i aminosyrainnehåll av betydelse.

Är det järn? Willett och Hu har varit inne på att mängden järn i köttet skulle ha betydelse när de räknat på colorectal cancer, men något övertygande får de inte fram. Dessutom är det ju så att kyckling innehåller mer järn än lammkött, så det kan inte vara järnet heller.

Musslor och räkor innehåller för övrigt lika mycket järn som så kallat rött kött så vad hindrar att vi skulle klassificera dem som sådana tillsammans med struts och svärdfisk?

Vad gäller föroreningar och antibiotika i kycklingfabrikerna, för att inte tala om i den oetiska industriella kalkonproduktionen där dessa stackare nu har så stor mager bröstmuskulatur att benen inte bär upp dem och att de inte klarar parning utan insemineras , tror jag inte vi kan hitta något som skulle tala för att dessa köttslag ur hälsosynpunkt skulle vara bättre.

Är det någon smitta? Inget tyder på det heller hittills. Så vad är det då?

Det finns alltså ingen grund att tro på begreppet rött kött. Det är en medvetet konstruerad tankevilla. Att kyckling och annan fågel inte räknas som rött kött är en godtyckligt vald förutsättning för att räkna fram resultat som dessa.

Någon biologiskt rimlig förklaring finns inte.

Med andra ord handlar det om data dredging. Siffermanipulation. När man för ett par decennier sedan inte hittade något “önskvärt” samband mellan köttkonsumtion och sjuklighet, lyckades man räkna fram svaga samband om fågel räknades bort. Kanske detta initialt berodde på att ekonomiskt mest framgångsrika individer med bättre hälsa hade råd att äta sådan lyxmat innan den industriella produktionen kom igång? Vi kan bara spekulera.

När man så väl börjat marknadsföra begreppet “red meat” som en hälsorisk, påverkar man emellertid de som ingår i studierna, vad gäller inte bara hur de äter utan hur de rapporterar. Att så är fallet är tydligt i denna studie också eftersom konsumtionen av det så kallade röda köttet minskade efterhand som tiden gick. Vad de verkligen förtärt vet vi emellertid mindre om. Det finns en betydande osäkerhet i den här typen av studier som bygger på egenrapportering, och vad som rapporteras speglar till stor del just de fördomar vi forskare sprider via media.

Om man tittar i tabellerna finner man som ovan nämnt ytterligare en del märkligheter som stödjer detta. Således finns det en stark korrelation mellan framräknat kaloriintag och intag av portioner av så kallat rött kött. Och vi vet ju att högt kaloriintag korrelerar till dödlighet i välfärdssjukdomar eller hur?

En annan sak är betänklig. Portionsstorlekar anges godtyckligt och är för processed meats avsevärt mindre än whole meats. Två skivor bacon om 13 g blir en portion, liksom en wienerkorv om 45 g. Salami och andra pålägg räknas också som fler portioner per gram än rent kött. Vad leder det till statistiskt när korv och pålägg som intas med bröd räknas dubbelt? Hade det inte varit ärligare att redovisa per gram?

I diskussionen tar författarna upp tänkbara mekanismer och spekulerar då som förväntat om järn och myoglobin utan att då nämna att lamm innehåller mindre järn än kyckling, musslor och räkor. De tar också upp nitrat och nitrit som livsmedelstillsatser, men där röjer de sin okunskap genom att påstå att dessa skulle orsaka endotelial dysfunktion, alltså att blodkärlen skulle må sämre medan det är precis tvärtom! De har uppenbarligen inte läst arbetet de refererar till som säger att låga nitritnivåer i blodet ses vid endotelial dysfunktion. Vi vet ju att låga nivåer på nitrous oxide bidrar till diabetesgangrän och erektil dysfunktion.

Några orsakssamband kan alltså inte denna typ av studier bevisa. De är bara ett medel i den pågående kampen mellan olika ekonomiska intressen. Av någon anledning blir de hela tiden alltfler och refereras alltmer ingående i pressen. Rätt marknadsförda är de förstås en guldgruva för de forskare som sysslar med dem med hänsyn till de särintressen de redovisar eller låter bli.

Jag skriver inte detta för att försvara hög köttkonsumtion. För att bli friskare bör vi i västvärlden inte äta mer protein utan mindre kolhydrater och mer fett, även då fett av animaliskt ursprung som ju liknar det vår kroppar bildar under ideala förhållanden.

Dessutom tror jag det är en fördel att äta långt mer fisk och skaldjur än vad amerikaner gör, detta får inte chansen att tydligt framkomma i en studie utförd i USA där konsumtionen generellt är låg. Detta eftersom mängden omega-3 har en avgörande skillnad när det gäller hälsan, inte minst kardiellt men också vad gäller den mentala. Här finns det en vettig biologisk mekanism att hänga upp teoribygget på vilket inte epidemiologiska studier tillhandahåller. Vi behöver lika delar DHA och AA i hjärnan för optimal synapsfunktion, alltså för maximal tankesnabbhet.

Undermålig forskning kombinerad med bristande förståelse av biologin leder oss emellertid bara fel. Den gynnar bara vissa särintressen. Visst är det tröttande med all denna alarmism som nyhetsbyråer förmedlar på ett närmast reflektoriskt sätt och utan eftertanke om vilka intressen som kan ligga bakom.

  • Kommentarer(13)

Fill in only if you are not real





Följande XHTML-taggar är tillåtna: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS-mallar och Javascript är inte tillåtna.
Skapad av Marie Söhrman mån, juni 02, 2014 11:30:05

Hej! Tack för att du jobbar med detta. Själv har jag precis gått ner 30 kg, blivit av med diabetesen, magbrockproblem, ständigt illamående, tandhalsar som sprack, dålig hy, förkylningar, metabola symtom bättre. Jag har följt kostdoktorns rekommendationer. Min husläkare är lika förvånad som jag, specielt för att diabetesproverna påvisar ingen sjukdom längre. Vore det inte dags att göra statestik på labbprover för diabetiker som äter enl. De felaktiga kostråden så som jag gjort i 12 år tidigare då jag bara blivit sämre. Jag fundera på att göra det på mina prover, så det borde gå att få fram på flera. Mina övriga förbättringar pågår fortfarande och jag är så tacksam för att jag kom på detta. Mvh Marie

Skapad av Alexander tis, juni 26, 2012 13:08:06

Jag skall nog göra en undersökning med människor i USA som äter mycket pizza för att visa att grönsaker är farligt. Tittar man i Jamie Oliver dokumentären om amerikansk skolmat ser man att pizza och pommes frites räknas som grönsaker.GRÖNSAKER ÄR LIVSFARLIGT!Visst raljerar jag lite, men detta är nivån som studierna ligger på tyvärr.

Skapad av JOHN tor, mars 22, 2012 13:48:53

Man använder ju även natriumbensoat (E211) ganska flitigt och denna tillsats har ju till och med coca cola tagit bort då ämnet har visat sig orsaka förändringar i DNA med cellförändring som följd. Både E202 och E211 skall tydligen lösa upp cellväggarna i lungorna och framförallt orsaka KOL hos rökare. Vi vet ju att tillsatserna inte är bra för oss och de flesta processas fram från majs eller soja. E250, E202 och E211 kan ibland förekomma tillsammans i kött.

En annan sak som jag funderar på är om du känner dig säker då du sprider dessa budskap. Jag har själv börjat föreläsa och har inspirerats av både dig, Mats-Eric Nilsson och Gary Taubes. Kan man känna sig trygg då man rotar i den makt som ligger bakom dagens kost och medicin? Det påstås till och med från vissa källor att Codex Alimentarius är någon form av befolkningskontroll som bara tillåter vetenskap godkänd av FAO hos medlemsländerna. På så vis skall man tydligen kunna förbjuda all alternativ medicin (läs naturläkemedel) som inte har någon vetenskaplig förankring. Samtidigt inrättar man vaccinationsprogram etc. i avsikt att förgifta friska människor.

Finns det risker tror du?

Skapad av Ralf Sundberg tor, mars 22, 2012 11:04:06

Ja John, jag tror faran med nitrit är överdriven. Man visste inte att nitrit har en biologisk roll på den tiden när detta ämne diskuterades som livsmedelstillsats. Därför föreställde man sig att allt nitirit omvandlades till nitrosaminer, men så är det ju inte vet vi nu. Och källan till nitrit är ju faktiskt kretsloppet på den här planeten. Precis som nitrat till krut som förr tillverkades utifrån jordgolvet i häststallar.

Dina får gärna översätta och citera med angivande av källan. Saknar fortfarande översättare till min bok. Känner du någon potentiell?

Skapad av JOHN tor, mars 22, 2012 10:01:05

Varför får jag för mig att begreppen blandas ihop? E250 (eller natriumnitrit) är väl det salt och tillika konserveringsmedel som används av charkindustrin. Nitritsaltet ökar hållbarheten, ger bättre smak och bättre färg. Problemet ligger väl i att det bildas nitrosaminer då detta ämne bryts ner i kroppen och att just nitrosaminer är cancerframkallande?

Nitrat från exempelvis spenat och rödbetor, bildar kväveoxid i kroppen vilket i sin tur vidgar blodkärlen (därför ganska populärt bland elitidrottare).

Skall man verkligen blanda ihop industriproducerad natriumnitrit med nitrat som finns naturligt i vissa växtdelar?


Skapad av Dina mån, mars 19, 2012 12:34:16

PS Självklart anger jag källan!

Dessutom, finns din bok "Forskningsfusket" på engelska?

Skapad av Dina mån, mars 19, 2012 12:18:57

Tack för en mycket klar och koncis förklaring! (Som bara gör en än mer irriterad på dessa sk studier ...)

Eftersom jag inte hittar någon mail till dig frågar jag här i stället: skulle vilja ha din tillåtelse att (översätta och) citera en del av det du skrivit här, i en post min blogg (www.whoneedscarbs.english.wordpress.com). Tack på förhand! Dina

Skapad av Jon tor, mars 15, 2012 11:51:20

Hur ska man då förhålla sig till Nitrit i maten? Man haar ju fått lära sig en massa otäckheter om ämnet.

Skapad av Janicke tor, mars 15, 2012 09:39:14

Tack Ralf!

Skapad av Ralf Sundberg tor, mars 15, 2012 09:38:44

De som sysslar med livsmedelstillsatsers gränsvärden har sannolikt inte uppmärksammat forskningen kring NO de senaste två decennierna. Så att just barn skulle undvika spenat på grund av dessa gränsvärden är bara en absurd konsekvens av detta.

Rädslan för nitrosaminer är också sannolikt överdriven, men än så länge svårvärderad.

Skapad av jon tor, mars 15, 2012 08:32:16

Men vart ligger då gränsen för hur mycket sånt vi kan äta? Man varnar ju för nitrit i korven?

Skapad av Ralf Sundberg tor, mars 15, 2012 08:15:50

Vi behöver nitrater och nitriter faktiskt. Förr varnade man för att äta för mycket spenat till exempel, för man trodde att nitrat och nitrit var slaggprodukter som var skadliga. Nu vet vi att vi använder dem som substrat för att tillverka signalsubstansen NO, nitrous oxide, som vidgar blodkärl. Det är så nitroglycerin fungerar vid kärlkramp.

Skapad av Janicke ons, mars 14, 2012 22:03:12

Åh så bra du är!
Men får jag överfalla dig med en fråga för jag vet inte om jag har fattat följande stycke rätt:

"De tar också upp nitrat och nitrit som livsmedelstillsatser, men där röjer de sin okunskap genom att påstå att dessa skulle orsaka endotelial dysfunktion, alltså att blodkärlen skulle må sämre medan det är precis tvärtom! De har uppenbarligen inte läst arbetet de refererar till som säger att låga nitritnivåer i blodet ses vid endotelial dysfunktion. Vi vet ju att låga nivåer på nitrous oxide bidrar till diabetesgangrän och erektil dysfunktion."

Jag utgår förstås ifrån att diabetesgangrän och erektil dysfunktion är negativt.
Är det alltså så att nitrat och nitrit som livsmedelstillsatser är bra för oss? Att vi behöver höga nivåer av detta i blodet för att slippa diabetesgangrän och erektil dysfunktion (vad nu det är)? Eller vad är det jag missförstår?